Hej, Hopp! här är jag igen :D
Jag tänte ägna en liten stund åt att skriva om min syster!

Hon heter Caroline Stjernlöf, bor i VästerHaninge, har en egen häst och tre till hästar i familjen, hon är bland det bästa som har hänt mig, Och mig har det hänt mycket ;)
Jag kan börja med att säga att vi inte är blodssystrar eller äns släkt men det bryr vi oss inte om. Hela syster grejen var från början hennes idé. Hon skrev ner alla sina närmaste vänner på en press på Pea och kallade mig för sin syster. Vi resonerade så att vi aldrig riktigt varit bästisar. Så systrar blev ganska bra!
Carro har lärt mig så otroligt mycket. Hon har lärt mig oändligt mycket om människor, om hästar och om sann fackaing kärlek.
Om jag inte vet hur jag ska göra, så tänker jag alltid: Vad skulle carro säg att jag skulle göra? och sedan tänker jag mig henne säga vad jag ska göra :D
Ibland kan man se att jag bara lyser upp och ler. Då tänker jag oftast på henne. Är jag ledsen tänker jag mig henne trösta mig, tänker på hennes lugna röst och kroppsspråk och är jag rädd kan jag känna hennes hand i min och så tänker jag på när vi skulle gå förbi sågverket mitt i natten nere i småland.


Även fast jag är hennes storasyster så ser jag upp till henne enormt! Hon är en av de största ljusen i mitt liv.
Edit: HON ÄR MITT LIV.

Ciao, H